smia

Det är kul att folk fortsätter hitta hit, fastän jag inte uppdaterat på länge, tack snälla ni.

 

Som sagt, när jag jobbar vanligt jobb händer det inte så mycket annat. Tills nu.

Jag har ju som några av er vet två tuppar för mycket i hönsgården. Innan de har ihjäl varandra ser jag det som min plikt att åtgärda problemet. Frågan var bara att jag inte visste om jag vågade.

 

Men efter att ha laddat i rätt många dagar så gjorde jag det, nackade en av dem. Förvånade mig själv med att flå och ta ur den också. Villigt erkänner jag mig lite stolt. Det är så här det ska vara, som Håkan sa, har man djur så måste man kunna ta hand om dem, vad det nu än månde innebära.

 

Jag har inte lidit helvetets all kval och jag har inte haft mardrömmar. Jag ser i ärlighetens namn fram emot att för första gången få avnjuta en gryta på lycklig, frigående tupp.