Wohooo! Sista helgen med julbord nu. De fortsätter förstås i veckan, men helgerna är slitigast med två dukningar per dag och företagsfester. Det hade varit skönt att slippa drömma om julbord för det känns som jag jobbar dygnet runt, men snart är det över och man får återgå till hyfsat normala rutiner igen. Måste säga att vi (i all ödmjukhet) är en fantastisk personal. Minns så väl i början, när man tyckte det var så mycket, kaos, svårt att hålla reda på allt, trångt. Nu har vi mycket mer gäster men har också fått in vanan, ett otroligt väloljat maskineri. Alla vet vad som behöver göras och man har i det närmaste stenkoll på allt. Otroligt skön känsla och jag tror och hoppas att gästerna känner av det. Det är så häftigt att se hur allt utvecklats, jag har ju varit med från början när Kathrine och Bert-Ove tog över. Stolt!
Jag har massor att smida, ojojoj... Fick ett roligt erbjudande som ännu inte är helt spikat, men nästan. Jag hade tänkt att vänta med att starta firman tills min egen smedja är klar, men om detta nu blir verklighet ska jag starta den efter årsskiftet. Sköj!
Nu hörde jag hur det rasslade till här ute och på ett ögonblick har världens bästa granne skottat bort hälften av den ångestdjupa snön som jag strax ska bege mig ut och skotta själv. Lyckligt lottad.
De häringa Dead By April som jag inte vet mer om än att de var med i Melodifestivalen kom och skulle bo på hotellet inatt. När jag plockade disk efter att de ätit hörde jag att de pratade göteborska och det visade sig att ena killen kom från Partille (Pattille), hur kul som helst ju! Världen är bra liten. (Jag kommer också därifrån alltså, för den som inte visste, hehe).
