Jag tar en liten bloggpaus (medvetet den här gången). Hörs igen om en vecka eller så!
Med markägarens tillstånd.
Öde
Min uppkoppling är under all kritik just nu. Att ladda upp bilder är inte att tänka på, men när det ordnat upp sig ska jag berätta om midsommar och ödehus!
nå vajsing på tråden
Idag har vi smidit kätting - eller Sebastian har smidit och jag fick vara vällflicka (Förr hette det vällpojke, men jag är ju flicka så ja, ni fattar). Det kan bara gå bättre om man säger så. Men övning (bör) ge färdighet.
Tänk om man hade fått vara med en dag på bruket när det begav sig.
Man blir salig
Det underbara. Jag kan inte förklara känslan av att arbeta där, men det är något i stil med obeskrivligt, euforiskt, ljuvligt, ofattbart och sagolikt.
På bruket
Den är alltid så vansinnigt svår att sätta ord på. Trots sjukdom så kan man aldrig förbereda sig på att någon plötsligt inte längre finns.
Sorgen
Den här har jag visst inte visat. Vi har en stammis på cafét och även hotellet som råkar vara världens bästa Kurt. En av de första personerna jag lärde känna när jag flyttade till Vännäs. Samma Kurt som jag kom skuttande till efter att jag fått klart med husköpet och det visar sig vara en släkting till honom jag köpt det av. Det visar sig dessutom att han kommer från och är uppväxt i samma by. Han gick i första och andra klass i huset där vi för ett par veckor sedan hade vårmarknaden, han råkar ha sin tidningsrunda förbi mitt hus (tack för alla tidningar) och har kommit förbi med en jättefin blomma de två senaste jularna. Han kommer alltid och tar en kaffe och tjötar en stund med mig när han ser att jag jobbar helg-frukost på hotellet. Han är alltid först in på cafét och hjälper till med att ställa ut utemöblerna och ställa ner stolarna. En genomgod människa som ni säkert förstår.
För några månader sen fyllde han 70 år och jag köpte honom en fin kopp att ha på cafét. Gjorde denna lilla plakett och satte fast på kopphyllan så att han nu har en egen plats för sin egna kopp där. Han berättar alltid för folk som är där och fikar att det är jag som gjort detta för lilla honom och för att vara en så otroligt givmild och i allmänhet god människa så förväntar han sig noll och ingenting tillbaka och blir generad till tusen när han får något.
Kurts Kopp
Så här ser det ut.
Inklusive spännis.
Tältet
Tre armband inklusive inslagning - som jag älskar!
Sista-minuten-beställ...
Då har en miljard maskrosor på min tomt omvandlats till lika många dunbollar. Men har ni tittat noga på en maskros någongång, vet ni hur fina de är? Så här fina!
De små dunbollarna
Jag sitter under mitt numera pensionerade marknadstält, svalorna flyger lågt och retar Ragnar, hönsen strosar omkring och letar mat i skogsbrynet, en lätt bris, fågelsång, sol. Jag är totalt avslappnad och lyssnar på skogens och naturens alla ljud. Jag vet faktiskt inte vad mer man kan begära. Helnöjd, lycklig och tillfreds.
Just i detta nu
Augustin är en gasolässja. Det blev ingen bild för klockan blev så mycket. Jag ska berätta för er en annan dag vilket sagolikt flyt jag haft vad det gäller transporten av min nya pärla. Tre personer ska ha världens största tack . Andreas, Åsa och Ulla. Tack som fan.
Nu har jag packat det mesta inför Hantverksmarknaden i Överödå imorgon. Det sista tar jag imorgon innan jag åker. Hoppas på bra väder och mycket besökare!
En gasolässja
Ikväll kommer Augustin till mig! Vem eller kanske snarare vad det är får ni se när vi kommit hem. Som jag längtat, ända från Jönköping kommer hon.
Augustin
Glen är fortfarande inte tuppens favorit. Nog duger hon att para sig med, men hon får inte sitta med de andra när det är läggdags. Tur då att hon alltid har sin bästis Elsa (med röd kam) vid sin sida.
En riktig kompis
På torsdag kommer jag stå på en hantverksmarknad i Överrödå. Det blir nog hemskt trevligt, jag har aldrig varit där men det låter mysigt. Bargarstugan är öppen, det finns fika, många olika hantverkare och musikunderhållning. Marknaden är öppen
11-16, hoppas vi ses!
Överrödå Marknad
Kungen över Hönsriket - Abbe
Glen
Jag byggde odlingslådor av virke som ligger och skräpar och hönsen ville så gärna både vara med och vara i vägen.
Mini-Lotta ligger och solar medan jag står och sågar i skuggan inne i smedjan. Oklart hur bekvämt det kan vara.