0 Läs mer >>
För ett tag sen kläcktes kycklingar här på gården. Söta? Mjo!
Betty Boop
Namnlös
Namnlös
Namnlös
Lilla Gos
 

Små goa

0 Läs mer >>
...jag inser hur värdelös jag är på allt vad snickra heter. Jag går in med hull och hår, fast besluten att lyckas. Men. Nja.
 
Det blir liksom aldrig snyggt, jag blir vansinnig!
 
Håller som bäst på att isolera hönshuset för vintern. Som sagt, snyggt blir det inte, men kommer förhoppningsvis bli varmt. Sötnäbbarna sitter nyfiket och tittar på medans jag svär.
 

Lika förbannad var...

1 Läs mer >>
De här två är så förälskade i varann att man nästan blir generad när man ser dem. Det är samma höna (Glen) som var svårt ansatt och utfryst av den gamla tuppen.
 
Hönspuss!

Kärlek

0 Läs mer >>
Glen är fortfarande inte tuppens favorit. Nog duger hon att para sig med, men hon får inte sitta med de andra när det är läggdags. Tur då att hon alltid har sin bästis Elsa (med röd kam) vid sin sida.

En riktig kompis

0 Läs mer >>
Häromdagen när jag städade Glens bur fick hon hoppa ut till de andra en stund. För hönorna gick det bra, men tuppen blev som vanligt förbannad. Glen sökte genast stöd hos sin kompis och syster Elsa. Som jag sagt innan så ångrar jag bittert att jag inte byggde en större bur så att båda fick plats. Men när jag städat klart stoppade jag ändå in båda två (med öppen dörr) och de satte sig genast ner och började kuttra och mysa med varann. så jag lät de sitta där några timmar och ta igen lite förlorad tid. Dock stängde jag dörren om de efter ett tag för tuppen blev helvild...
 

Besök

0 Läs mer >>
Idag när jag var ute hos hönsen var allt som det på senate tiden brukar. Glen satt i sin bur och väntade på nåt gott och de andra satt i samlad trupp och väntade på detsamma. Dagen till ära fick Glen som behöver tjocka på sig en två dagar gammal semla och de andra fick nöja sig med bröd. Men.. när jag skulle gå ut igen så ballade Glen ur fullständigt. Med bestämdhet visade hon på att hon inte alls ville sitta i buren utan ville ut å det snaraste.

Eftersom mitt hjärta så lätt blöder för de svaga skyndade jag såklart genast till hennes sida och öppnade dörren till buren. På två snabba steg hade hon klivit på min hand och ville sitta där och prata en stund. Hon gjorde det bekvämt för sig, burrade upp sig, putsade sig, åt lite semla och kuttrade förnöjt. Jag tror jag stannade en kvart och samtalade, riktigt trevligt hade vi. En kopp kaffe på det bara så hade vi haft riktigt mysigt.

Hade jag tänkt efter litegrann så hade jag kunnat göra buren stor nog för två, men det gjorde jag såklart inte. Då hade hon kunnat få bo tillsammans med sin polare Elsa. Dumt.

Alla behöver en vän

1 Läs mer >>
Ja, så här gick det till. Någonstans där halvvägs in i skapelsen kände jag att "det här blev ju riktigt nyggt!" Nä, det blev det inte. Men strunt samma, jag är jättenöjd över att Glen äntligen har en fredad plats!
Det är inget nät på baksidan efterom den står mot väggen.
Redet blev en gammal sockerlåda och för att spånet inte ska trilla ur den satte jag dit en bit gammal fin list jag hittat i ladan och sparat i gömmorna.
Den övre fina listen är också ett fynd från snickeriet som innan låg där bilden togs.
 
Jag har bara använt mig av saker från ladan, därför är den inte säkert enhetlig. Även gångjärnen hittade jag i en gammal fin papplåda (det fanns hur många som helst!) Men som sagt, den fyller sin funktion och jag är nöjd.

Klart

0 Läs mer >>
Hönan Glen har det inte lätt, nu har de börjat plocka hennes fjädrar. Stackars lilla hjärtat. Jag påbörjat byggandet av en "räddningsbur" så hon kan sitta hos de andra, men vara skyddad från elaka näbbar. Och hur det blir... ja det kommer väl en bild sen. Mina snickerikunskaper är dessvärre mycket begränade, men skam den som ger sig.

Räddningsauktion