Alla behöver en vän
Idag när jag var ute hos hönsen var allt som det på senate tiden brukar. Glen satt i sin bur och väntade på nåt gott och de andra satt i samlad trupp och väntade på detsamma. Dagen till ära fick Glen som behöver tjocka på sig en två dagar gammal semla och de andra fick nöja sig med bröd. Men.. när jag skulle gå ut igen så ballade Glen ur fullständigt. Med bestämdhet visade hon på att hon inte alls ville sitta i buren utan ville ut å det snaraste.
Eftersom mitt hjärta så lätt blöder för de svaga skyndade jag såklart genast till hennes sida och öppnade dörren till buren. På två snabba steg hade hon klivit på min hand och ville sitta där och prata en stund. Hon gjorde det bekvämt för sig, burrade upp sig, putsade sig, åt lite semla och kuttrade förnöjt. Jag tror jag stannade en kvart och samtalade, riktigt trevligt hade vi. En kopp kaffe på det bara så hade vi haft riktigt mysigt.
Hade jag tänkt efter litegrann så hade jag kunnat göra buren stor nog för två, men det gjorde jag såklart inte. Då hade hon kunnat få bo tillsammans med sin polare Elsa. Dumt.
Eftersom mitt hjärta så lätt blöder för de svaga skyndade jag såklart genast till hennes sida och öppnade dörren till buren. På två snabba steg hade hon klivit på min hand och ville sitta där och prata en stund. Hon gjorde det bekvämt för sig, burrade upp sig, putsade sig, åt lite semla och kuttrade förnöjt. Jag tror jag stannade en kvart och samtalade, riktigt trevligt hade vi. En kopp kaffe på det bara så hade vi haft riktigt mysigt.
Hade jag tänkt efter litegrann så hade jag kunnat göra buren stor nog för två, men det gjorde jag såklart inte. Då hade hon kunnat få bo tillsammans med sin polare Elsa. Dumt.